Våra skottar


Leijelska vapenskölden inbäddad i ett begravningsbaner till ära för avlidne David Lejel. Det var så här adeln visade vördnad för sin döde anförvant. Ståtligheten i bilden - foto Mats Eriksson www.leijel.se - avslöjar stormaktstidens skönhetsideal och pompösa prakt i officiella sammanhang.
Vi befinner oss i Älvkarleby kyrka och året är 1727. David Leijel har avlidit och som påbjudet när en väl ansedd man avlider så hedras han till sista vilan med respekt, prakt och ståtlighet. Baneret är fastsatt i en stång och bärs sedan i spetsen för begravningsprocessionen med David Leijels kista in i kyrkan. Efter begravningen hängs baneret upp i kyrkan till evigt minne för efterkommande.

De skotska namnen Leijel och Honnon ses i Beckman-Arpi-Bjerkén-linjen i vår släkttavla och leder rätt ner till våra skottar på 1600-talet. Invandrare som tagit plats och gjort sig bemärkta i sitt nya hemland, belagt i en omfattande historisk dokumentation. Deras mångfald ger också stora avtryck i våra DNA.
Det är en ansenlig skara skottar som utvandrade till Sverige på 1600-talet, där ibland fyra bröder Leijel som lämnade Arbroath (Aberbrothock) Skottland 1638 och flyttade till Stockholm. Unga män med entreprenörsanda som framgångsrikt bygger upp sina liv i Sverige. Väl medvetna om sitt adliga skotska arv och genom sitt framgångsrika förvärv adlas tre av brödernas ätter med nr 1531-1532-1533 med vapensköldar i riddarhuset.
Hans Honnon (1596-1651) invandrade till Gävle på 1600-talet. Han var rådman och handelsman och hans efterkommande kom att spela en viktig roll i stadens utveckling.

I historien har skottar av olika orsaker invandrat till Sverige. Den första vågen bestod huvudsakligen av knektar och krigsmän som kämpat tillsammans med Gustav II Adolf i det 30-åriga kriget. Exempelvis fanns i Kalmar ett skotskt kompani.
Den andra invandringsvågen bestod främst av skottar som blivit hårt ansatta av de engelska myndigheterna i samband med de uppror mot den engelska överhögheten - rödrockarna - som pågick i Skottland. Den här gruppen bestod ofta av företagsamma näringsidkare som inte längre såg möjligheter till utveckling i sitt eget land. En del av dessa kom till Sverige samtidigt med holländarna i uppbyggnadsfasen av Göteborg. Till exempel var det en skotsk invandrare som startade det Svenska Ostindiska kompaniet och skottarna var under hela kompaniets storhetstid väl framme och många skapade sig stora förmögenheter.



Våra skottar: Leijel Honnon

Hans Honnon (1596 - 1651) gm Anna Hieronymusdotter Grubb (? - 1686)
dotter: Catharina Honnon (1635 - 1670) gm David Leijel (1621-1671)
dotter, Catharinas syster: Catharina Helena (- 1686). 1:a äkt. Frans Futtje - 1655. Son David Futtje adopterad Anckarström 1656-1720. 2:a äkt. Clas Depken, adlad Anckarström. David Futtje Anckarström är farfars far til Jacob Johan Anckarström
son: Johan Leijel (1664 - 1744) gm Catharina Ehrencrona 1676-1709
dotter: Anna Margaretha Leijel, (1703 - 1761) gm Hans Bjerchenius 1691-1750
son: Pehr af Bjerkén (1731 - 1774) gm Johanna Margareta Christiernin 1738-1807
son: Pehr af Bjerkén (1765 - 1818) gm Brita Catharina Lindh 1768-1811
dotter: Johanna (Hanna) af Bjerkén (1800 - 1877) gm Jacob Emanuel Arpi (1786-1845)
son: Hjalmar Theodorik Arpi (1822 - 1877) gm Lovisa (Visen) Ericsson (1831-1896)
dotter: Hildur Maria Lovisa Arpi,(1860 - 1929) gm Karl Wilhelm Beckman (1860-1926)
son: Sigurd Beckman (1890 - 1976) gm Märtha Lundberg (1891-1966)



Karta över Skottland med Arbroath, Montrose och Dunfermline markerade
Bakgrundsbilden visar klosterruinen i Arboath